Kapitel 7 - Ghostbusted

21:15

Elvira är i klassrum 208 och har precis startat kvällens film. Det är Ghostbusters som hon sett tusen gånger tidigare så hon lutar sig tillbaka i stolen.

Elvira märker knappt att hon dåsat till medan hon lyssnar och vaknar till när kroppen okontrollerat hoppar till efter känslan av att falla. Elvira ser upp på filmduken och försöker se så obesvärad ut som möjligt, men märker snabbt att ingen märkt av hennes plötsliga rörelse.

Elvira känner igen scenen som just utspelar sig, politikern Walter Peck inne i Ghostbusters högkvarter och stänger av strömmen vilket resulterar i att alla spöken rymmer. Elvira drar lite på munnen och ska precis sätta sig till rätta igen när hon ser scenen hon väntat på, men den ser inte ut som den brukar. Alla spöken och gastar som flyger ut genom fönstret, stannar inte där, de fortsätter, genom duken och ut i rummet. Det är bland annat ett skelettliknande spöke med klädtrasor hängande omkring sig som flyger genom rummet, slemliknande andar med stora röda ögon glider över golvet, där de lämnar långa hala spår efter sig. En gammal gumma med rullator tar sig långsamt fram mellan raderna av stolar och synar ungdomarna uppifrån och ner. Ett spöke med lång rock och hög hatt svävar över gruppen ungdomar och synar dem, en efter en medan han skrattar djupt. Allt sker i ett virrvarr av andar som flyger runt nästan som en tornado i klassrummet, precis som i filmen.

Elvira stirrar skräckslaget på allt som sker i rummet, utan att ungdomarna verkar reagera alls. De sitter stilla och tittar tills de alla hoppar till av Elviras skrik. De vänder sig om och får se den annars laid back pedagogen stå och vifta omkring sig. Hon pekar ut i tomma luften och skriker åt ungdomarna att fly.

Ungdomarna tittar först förvirrat på henne men bryter snart ut i skratt. De pekar och skrattar åt hennes konstiga uppförande och någon undrar om filmen var lite för läskig för henne.

Det ungdomarna inte ser är att händelsen har uppmärksammat spöket med den höga hatten. Han vänder sig mot Elvira och hon möter hans röda ögon som tycks stirra rakt in i själen på henne. Hon tystnar och kan inte slita blicken ifrån honom när han närmar sig genom luften. Hon tar ett försiktigt kliv bakåt och stöter direkt i väggen. I nästa sekund är spöket över henne och sedan är han borta. Det är i alla fall vad Elvira tror för några sekunder, innan en tanke och en kraft tar över för henne. Ett hat väller upp och hon känner bara för att skada och förstöra.

Hon ser på de skrattade ungdomarna på ett nytt sätt, utan känsla eller omtanke. Ett leende sprider sig i hennes ansikte innan hon kastar sig över den första ungdomen och sliter av henne skorna. Hon knyter ihop fast i bänkbenen med skosnöret och sliter sedan tag i benet på en annan ungdom. En vild jakt utbryter i rummet. Elvira sliter av ungdomarna skorna, drar loss alla skosnören och binder fast ungdomarna i bänkar och stolar. Många försöker ta sig ur men det är som om dörren vore ett med väggen. Handtaget går inte att rubba.

När Elvira är klar sitter alla ungdomar fast huller om buller, i en enda stor hög, i rummet. Hon ser mot filmduken och flinar innan hon knäpper med fingrarna och filmen försvinner. Mitt i bilden syns en man med skägg och glasögon som glatt välkomnar dem till maratonavsnittet av Kontrapunkt, där de sänder hela säsongens avsnitt på raken, utan uppehåll. Tittarna kan se fram emot operafrågor, dikter från länge döda poeter och garanterat några av mimares bästa stunder.

Flinande lämnar Elvira rummet.