Lucka tre

 


Runt jul så är det mycket musik och rim i omgångar. Det finns en väldigt känd dikt som börjar med: Midvinternattens köld är hård, börjar en mycket känd och läst dikt. Det var Viktor Rydberg som skrev den på artonhundratalet. 

Första versen går så här:

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

Alla sova i enslig gård

djupt under midnattstimma.

Månen vandrar sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken.

Endast tomten är vaken.

Vill du läsa hela dikten så hittar du den här. Det är ungefär vad som är viktigt att ha med sig för att förstå ironin i den dikt om de tio små nissarna, där verserna utökas var och vartannat år. Men för att skapa lite julstämning kan ni läsa denna dikt för varandra, kanske var sin vers, för att se hur den ödesdigra natten slutar för de små nissarna:

Midvinternattens köld är svår

Tio små tomtar i djupsnö går

Rävsax dold under skynke vitt

knipsar Nisse av på mitt

Livsandarna snabbt för honom tryter

snart i sitt eget blod han flyter


Nio små Nissar i midnattstimma

traskar fram i månljusstrimma

Ugglan hoar i sitt näste

Istapp faller tyst från fäste

Nisse spetsas utav tappen

Tomte ligger död på trappen


Utanför dörren står gröt och ångar

Åtta tomtars intresse den fångar

Med stigande hunger de gröten nalkar

men en stackars tomte på kanten halkar

Han sliter, han kämpar, han svettar sig blöt

men sjunker likväl i kvicksandsliknande gröt


Många springor stugan har

där sju tomtar in sig tar

Katten som bakom dörren lura

slukar Nisse med hull och luva

Resten utav tomtehand

slickar kisse bort från tand


Sex små tomtar mot julbord ila

snabbt uppför bordsbenet de kila

När sista tomten över kanten hasar

han tappar taget och nedåt rasar

Faller nedåt likt ett lod

Mattan fylls av tomteblod


Fem små tomtar med stor iver

Rusar runt ty hungern river

Nisse snubblar på sitt skägg

faller rakt på knivens egg

Lilla Nisse stackars saten

rinner ut i sillsalaten


Fyra små tomtar festar på sill

när de släcka törsten vill

Mot glöggen de springer i samlad tropp

och tar för sig i varsin kopp

Nisse faller ut i glödhett hav

likt en skållad mandel hans skinn faller av


Tre små tomtar uti granen svingar

ibland ljus och änglavingar

Nisse sig för nära vågar

snart han står i ljusan låga

Luktar som en vidbränd stek

Ångrar då sin ystra lek


Två små tomtar kring sig tittar

När de en smällkaramell hittar

Nisse ned på den hoppar

Men för detta ej den stoppar

På golv, på tak, på gardin med frans

finns nu Nisses hjärnsubstans


Husbonn traskar upp i natten

För att kasta lite vatten

Under husbons stora toffla

Nisse blir till krämig våffla

Snön lyser vit lite här och var

Inte en djävla tomte finns kvar

Kommentarer