Kapitel 4 - Baka liv i Ronja

20:45

Love sitter och stirrar ner i boken som är uppslagen framför honom. Han gnider sig över pannan med ena handen och bläddrar med den andra.

Han har skickat iväg Ronja på jakt efter flera olika ingredienser som står med i formeln, men han har uteslutit några som han vet att hon inte kan hitta. Oron över vad det kan ge för konsekvenser växer som ett kliande eksem i tankarna men han trycker den känslan. De är ändå inga ingredienser som har med själva uppvaknandet att göra, de handlar om skydd av olika slag. Men de behöver ju inte beskydda sig mot Ronja, tänker han, hon är ju världens snällaste och godtrognaste människa.

Love lägger Ronja med armarna korsade över bröstkorgen. De faller ner, om och om igen. Love letar omkring sig efter något att lösa problemet med och hittar ett gem. Efter att ha funderat en kort stund fäster han gemet i ena ärmen i höjd med armbågen och likadant på den andra armen så att de ligger kvar i position. Han strör salt runt om henne och inväntar sedan Meja. Det ta ganska lång tid men till slut kommer hon uppspringande för trapporna med stirrig blick och slänger upp dörren så att den halvsovande Love hoppar till.

”Har det hänt något?” frågar han chockat.

”Jag vill inte prata om det, låt oss bara få det här överstökat.”

”Det är inte så bara, är det inte viktigt att rädda Ronja, tycker du?”

Meja svarar med att stirra på honom och sucka.

”Jo, visst. Men det kanske finns mer vi behöver göra när vi väl är klara här.”

Hon slänger över sakerna hon hämtat. Love tittar igenom dem och förbereder. Han skär en bit av persikan.

”Här, kan du elda på den här tills du får fram aska.”

Meja lägger persikan på golvet och börjar elda på den med en tändare. Love lägger de andra ingredienserna framför sig på golvet och tar fram en glasflaska han letat upp medan han väntat på Meja. Han börjar mala allt på golvet samtidigt som han läser en ramsa som står i boken. Ramsan är på ett språk han aldrig sett förut och han förstår inget av det han säger. Han blir dessutom avbruten av Mejas utrop varje gång hon bränner sig på antingen elden eller på den varma persikan.

”Är du klar snart?” frågar han. ”Jag behöver askan nu.”

”Det tar faktiskt en ganska bra stund att få aska från en persika, du får ha tålamod.”

Hon skriker till och fräser åt honom.

”Se, nu brände jag mig igen och det var ditt fel.”

Efter vad som känns som en evighet har Meja fått fram ett knappt kryddmått aska av persikan. Love strör det över Ronjas kropp samtidigt som han fortsätter att mumla ramsan han läst medan han förberett de andra ingredienserna. Han tar upp pulvret av chilin, veten, persiljan och mejramen i handflatorna. Han blåser sedan lite av det över Ronja, säger ett ord, han blåser igen, säger ytterligare ett ord, tömmer handflatan med tredje blåset och säger ett avslutande ord. Han gestikulerar till Meja att ta hans hand över Ronjas kropp. De lägger sedan sin andra hand på Ronjas axel och sluter ögonen. Tillsammans rabblar de en ramsa på tre främmande ord. De sitter så i några minuter som känns som en evighet, utan att något händer. Meja drar sin hand ur Loves och sätter sig på golvet.

”Det är ingen idé. Det är precis som Alex säger. Det är ingen lek, hon är död på riktigt och den där boken är bara fantasier.”

Love sätter sig också och suckar.

”Nej, hon borde ha vaknat nu om det skulle funkat. Kanske om vi hade haft alla ingredienser …”

”Nej, det hade inte gjort någon skillnad.”

Ett ljud från Ronja får båda att vända sig mot henne. Ronja ligger inte längre med slutna ögon utan stirrar rakt upp i taket med klart röda ögon. Hennes mungipor är uppdragna i ett stort leende där hon visar alla tänderna. Ljudet de hör är ett dovt gutturalt skratt. Innan de båda kompisarna hunnit reagera på det de ser sätter sig Ronja upp. Hon vrider huvudet lite åt båda sidorna så att det krasar i nacken och tar ett hårt tag om överarmarna på vännerna.

”Tack, jag mår mycket bättre.” säger hon med en djup stämma. ”Vad finns det att göra på det här stället då?”

Love sväljer hårt och kan inte sluta stirra på sin väns röda blick.

”Vad vill du göra, då?” frågar Meja med en knappt hörbar röst.

”Jag vill ha roligt …”

Vad kommer hända nu när de lyckats väcka en ond version av Ronja. Hur kul kan hon få ha? Vad vill du ska hända i fortsättningen om natten på Sjöängen? Kommentera här under eller lägg en lapp i burken inne på Hörnan.